Jag minns att ett par av Ps favoritprogram på tv var lyxfällan, arga snickaren och fuskbyggarna. Varje vecka följde han dessa intensivt. Det gjorde att jag också såg dem. Såg och kommenterade hur galet snett det var folk gjorde av med sina pengar. Förfärade högt över hur hantverkare kunde lura och lämna sina stackars kunder med ofärdiga arbeten. Pustade ut åt att vi hade fungerande (trodde jag) renovering påbörjat i huset. Inte viste jag då att jag faktiskt hade en tillvaro som var en kombination av alla dessa tre programens koncept. Jag har funderat mycket i efterhand hur han stod ut med att titta på dessa program när han viste hur allt såg ut till skillnad från mig. Att han ville se alla dessa människor som led pga samma konsekvenser han var i färd med att skapa. Men så slog det mig. Alla kommer ju undan. Arga snickaren fixar renoveringen så familjen kommer ifatt. Lyxfällan löser all ekonomi så deltagarna hamnar på rätsida. Och fuskbyggarna kommer alltid undan, byter företag, skriver oklara kontrakt etc. Inte i ett enda program blev någon fuskande hantverkare krävs på att göra om eller färdigt jobbet. Det måste vara det han såg. Att alla klara sig, ingen blev "straffad" mer än fick moraliska upläxningar.
När bubblan spruckit tänkte jag faktiskt tanken att det inte vore konstigt om tv teamet från fuskbyggarna en dag var de som knackade på dörren.
Jag har också en annan syn på dessa program nu. Tänker på de man inte ser i bild som på olika sätt är drabbade av hur de uppför sig. Barn, syskon och föräldrar. De som ibland får ta stora smällar som ingen ser.
Jag reagerar också när jag ser tidningsartiklar som handlar om missbrukare av olika slag som "pratar ut". Det står ofta om deras tragiska öden, hur mycket de förlorat och om deras väg tillbaka. Sällan står det så mycket om deras familjer och anhöriga som ibland tar större smällar än de själv gör. Det står inget om deras väg tillbaka.
Hade jag fått skriva en artikel, så hade jag skrivit om alla mina fantastiska vänner, nära och kära som lyft mig genom deta. Som på sitt sätt också blev drabbade av vad P gjorde mot mig. Alla som hjälpt, stöttat , lyssnat och funnits. Stora som små saker. Att folk ställt upp för att de velat, inte för de måste. Det är det som varit min väg tillbaka. Jag hade fyllt artikeln med kärlek till alla er.
Ni som var min livlina när jag behövde den.