Alla gör vi olika resor under livets gång. En del verkar ha de enklare och en del tuffare. En del resor verkar räknas mer än andra,,,

Min resa har varit krokig, tung och svår. Och den är inte ens slut. Jag är inte framme. Men den sätter djupa spår

överallt. Både på insidan och på utsidan.

Yta och fasad är det som räknas. I alla fall om man tittar på de snevridna socialamedierna som hela tiden får oss att tro alla andra är så mycket bättre. Det är utseende som räknas, både på en själv, sitt hem, sitt liv. Och är det inte tillräckligt bra lägger man på rätt filter från rätt vinkel.

Jag har lyft tyngre vikter än de flesta andra i min omgivning, på insidan. Men det finns inget gym att "checka in" på, inga vikter att ta bilder på. Jag har tränat min uthållighet mer än många löptränare, fast mentalt. Och det finns inga stegräknare som ger utslag på hur långt jag kommit.

Men istället för vältränade muskler, energi och ork, får jag det motsatta. Stress i kroppen som avstannar ämnesomsättning, energiförlust, och inga synbara muskler.

Mitt utsesnde förändras, men inte till det ideallet samhället framhäver som lyckad.

Det är min resa. Men den räknas inte. För den syns inte på utsidan. Den går inte in i idealet av yta och fasad. Det finns inget "snyggfilter " jag kan framhäva den i. Ingen vinkel som kan få den att verka så mycket bättre än verkligheten. Det finns bara en tuff verklighet som är min vardag.

Jag kommer komma fram. Säkert kommer även min vardag se mycket bättre ut, både på insidan och utsidan. Och säkert kommer många då ge mig likes för att jag igen passar in.

Men själv kommer jag vara stoltast över att jag inte drunknade i djupet.