Ibland faller jag handlöst bakåt.
In i gammla mönster, in i gammla tankar.
Trasslar in mig i mina urvuxna idéer.
Ligger raklång och undrar vad som hände.
Vad fick mig ända hit? Kom jag bara hit?
Det är svårt att resa sig igen. För varje gång blir det svårare.
Man kan inte hjälpa att man faller.
Det bara händer. Inte hur man landar heller, vad som går sönder i fallet. Det vara sker utom ens kontroll.
Det är svårt för andra att förstå hur man ser saker, för man ser de ju inte från samma håll. Jag nerifrån, de uppifrån.
Inget av det är fel.
Bara olika vinklar.
Ändå är det precis det folk vill berätta för en när man fallit, att man har fel.
De vill förklara exakt vart man snubbla, vad man borde gjort i stället för att hålla balansen och hur bra allt varit då.
Få hjälper en upp.
Oftast får man resa sig själv.
Få stannar medans man reser sig.
De flesta skyndar vidare.
Enstaka tillfälle dyker nya upp. Oväntade personer från ingenstans som stöttar upp där andra borde funnits.
Jag tror dom är de mest värdefulla. De man inte hade en aning om, som utan att vara tvungna, väljer att finnas.
De som tillför nya perspektiv man aldrig tänkt på.
De som hjälper en bränna giftiga broar och puttar en in på vägar man inte viste fanns.
Kanske slutar jag trassla in mig en dag.
Kanske är de nya vägarna stabilare, bredare, säkrare
Det är svårt men det går.
Det måste gå.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Snipp snapp snut Så var denna saga slut. Saga är kanske fel ord. Historia är nog mer rätt. För nu blir det verkligen historia. Han somna in hastigt, och plötsligt är världen annorlunda, även om den är likadan. Ingenting har ändrats, ändå har a...

Jag finns alltid där, och alla vet det. Jag är den typ av person som människor alltid kan lita på. Dag och natt är jag alltid tillgänglig för dem som behöver det. För tillgänglig kanske. Och folk räknar med mig, för att jag alltid ställer J...

Hur ska man orka det man inte orkar? Hur ska man klara det man inte klarar? Hur ska man kunna det man inte kan? Frågor som cirkulerar i huvudet dagligen, nattligen, "dygnet-runtligen",,, När man har tusen mil framför sig, precis när man lagt tuse...

När det stormar, så stormar det rejält. Då viner inte bara vinden runt mig, den slår omkull mig totalt. Mig och allt runt mig på samma gång. Den rycker marken under mina fötter och taket över mitt huvud. Den rycker allt den kan i sin väg och allt ham...

Mitt i hoppet, där är det som svårast. Det klivet ut i ovisshet är kaos att göra på så många sätt. Även när det är från nått dåligt till nått man tror är bättre. Där, när man är mitt emellan, då är det svårt. Även om det man kliver från är dåligt ...